......som sirap känns mitt liv just nu. Denna jäkla värk som belägrat mina leder begränsar mej verkligen. Jag vill gå till jobbet! Vara en normal arbetande människa. Men här sitter jag och vet inte hur det ska bli.Ungarna sover till lunchtid så inget liv och rörelse i mitt hus på förmiddagarna. Inte ens brevbäraren kommer med något kul!
Vilket positivt inlägg? Eller hur? Nej, lite ljusglimtar finns det! Min snälla granne U var över till mej med massor av pocketböcker. Massor av böcker med "eländeshistorier" som jag vältra mej i. Då kan man ju ändå inse att man har det rätt bra!
3 kommentarer:
Det är samma här..tonåringar som sover läääännnggge på morgnarna:o) Bra att du sätter dem i arbete,som igår med falukorven, jag försöker jag med..med mina gryn..ibland går det riktigt bra..ibland inte.Kram
mamma är du ledsen varför ler du ej,
vill du jag ska måla någonting åt dig?
många vackra färger har jag ännu kvar,
gråt ej lilla mamma allt ska bli så bra. <3
Har fått massa tidningar efter mormor som kanske kan roa dig en stund ialla fall :). Saknar dig på jobbet! Hoppas att det gick bra idag. Kram
Skicka en kommentar