onsdag 29 december 2010

Det ofattbara


För tretton år sedan hände det som är en en förälders värsta mardröm. Vi förlorade vårt tredje barn som var knappt sju månader gammal. Saknaden finns fortfarande där. Tankarna vandrar ofta iväg...undrar hur han hade varit? Vad hade han haft för intressen? Frågor jag aldrig får svar på...


En ängel kom till Herren Gud

och förde fram ett viktigt bud:

Ett mänskobarn ska födas snart,

ett speciellt och underbart.




Det barnet är av sådan sort

som inte lär sig lätt och fort,

men sitter allvarsam och vek

och ser på andras stoj och lek.




I skaparns tanke helt perfekt

för världen ter hon sig defekt,

och vad hon tänker, vad hon vet

är en förborgad hemlighet.




Därför behövs en far och mor

som gränslös tröst och omsorg har,

och som förmår att hålla kär

ett barn som mycket bräckligt är.




Att få det barnet i sin vård,

det är en gåva och en nåd.

I tro och kärlek växer den

som anförtrotts den uppgiften.




Så Herre, välj med omsorg dem

som kan den lilla ge ett hem,

där allt man hoppas, allt man tror

och nåd och frid och värme bor

 
Under H;s korta liv fick jag mycket tröst av denna bok av Tomas Sjödin.
 
Beskrivning av boken:
Det här är en mycket personlig bok. Två av Tomas Sjödins barn är gravt handikappade. En odiagnosticerad hjärnsjukdom gör dem sakta sämre. Hur ser vardagen ut? Hur orkar man? Hur tänker man och vad händer med gudstron när idyllen går sönder? En stark berättelse, oerhört gripande men egentligen inte sorglig.
 
Läs den och jag lovar att du omvärderar mycket i ditt liv!

 

5 kommentarer:

Sweet dreams... sa...

Kram till er! Jenny

Bloggarmorsan sa...

Dikten är underbar. Din sorg efter din son kan jag inte ens sätta mig in i. Fruktansvärt och ofattbart!
Kramar i massor! Helena

Anonym sa...

Kram! Mor

Anonym sa...

En underbar dikt, så sann...så sann.

Anonym sa...

Älskade lillebror <3 / t