tisdag 21 oktober 2008

Livet som det är


Dag efter dag
Kroppen ur slag
Livet blir begränsat
och ensamt
När kommer det att vända?
Vill ha mitt gamla liv tillbaks.
Vara den jag var, aktiv och glad
Åtminstone bli en gnutta av mitt forna jag........



6 kommentarer:

Petra sa...

Jag vet hur det är, jag vet hur det känns, jag vet hur himla djupt det bränns. Det stilla yttre kan aldrig visa sorgen där i, den börda man bär tungt och dyrt. Jag hör dig min vän, där långt borta du står. På insidan är vi lika, för vänner så blir. Jag tänker på dig ska du veta, jag håller dig fri. Kramar till dig!

Anybody out there?? sa...

Här får du en styrke kram! Hjälper inte så mycket men lite kanske.

Anonym sa...

Som alltid läste jag Tess blogg o sedan din, o det som slog mig var att du har bakat de kakorna o bröden för mina barn som jag aldrig gjort! O än i dag säger mina barn "Hos Catrin fick man alltid goa bullar, kakor, bröd" T.o.m. mellanbarnet kommer ihåg det med värme...Tack Catrin! Åsa

Anonym sa...

Jag drömde om Niclas i natt :D

Anonym sa...

Åsa!
Tack för de värmande orden. Är ju roligt att man varit till någon glädje för någon/några. Baka är ju lite av en terapi för mej. Du/ni är alltid välkomna på en smakbit!
Kram

Marie sa...

Fint skrivet! Känner så ibland och det gör nog alla... Livet är på gång, hela tiden...